Gemensamt fokus på elevers läs- och skrivutveckling

Tidiga insatser och ett långsiktigt arbete

Arbetet har vuxit fram ur analyser av skolornas resultat och de behov som lyfts i skolornas kvalitetsplaner och kvalitetsdialoger. Där har läsning och skrivande identifierats som ett viktigt område för att stärka elevernas möjligheter att lyckas genom hela grundskolan.

En uppföljning av elever från årskurs 1 till årskurs 9 visar på betydelsen av tidiga insatser. Av de elever som läsåret 2024/2025 lämnade årskurs 9 utan gymnasiebehörighet hade 43 procent inte bedömts som läskunniga efter årskurs 1.

– Det tycker vi inte är acceptabelt. Därför behöver vi förändra vårt arbetssätt och våga göra vissa saker annorlunda, säger Ulf Aldén, verksamhetschef.

Han framhåller att det krävs ett långsiktigt fokus för att skapa verklig förändring.

– Frågan är hur vi kan skapa en gemensam riktning och en gemensam grund att utgå från. När vi har tittat på detta har vi landat i läsning och skrivande som en central del.

Arbetet pågår under minst två år och kombinerar gemensamma utbildningstillfällen med utvecklingsarbete på den egna skolan. Mellan utbildningstillfällena fortsätter arbetet genom så kallat mellanrumslärande, där deltagarna tillsammans bearbetar innehållet och kopplar det till den egna verksamhetens och elevernas behov.

Mellan de gemensamma utbildningstillfällena leder skolornas lärledare arbetet på den egna skolan. Deras uppgift är bland annat att hjälpa kollegorna att bearbeta innehållet, koppla det till verksamheten och hålla utvecklingsarbetet levande över tid. Lärledarna får i sin tur stöd genom särskilda träffar och erfarenhetsutbyte med andra lärledare.

Över 500 deltagare lär tillsammans

Över 500 deltagare är med i arbetet. Det handlar bland annat om lärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk, speciallärare, specialpedagoger och skollogopeder. Arbetet omfattar grundskolans F–3, anpassad grundskola F–10, resursskola samt resursstöd, där Bryggan och sjukhusskolan ingår.

Deltagarna medverkar tillsammans med kollegor från den egna skolan, vilket skapar förutsättningar för att ny kunskap inte ska stanna vid de gemensamma träffarna utan omsättas i undervisningen.

En av deltagarna är Nina Henriksson, lärledare på Svealundsskolan. Hon ser den gemensamma inriktningen som en viktig förutsättning för skolornas utvecklingsarbete.

– Det är otroligt värdefullt att fokus och tid riktas mot ett gemensamt arbete. För att driva skolutveckling behöver vi stöd från rektorer och ledning som tydligt visar: Nu satsar vi på det här, det är det här vi ska fokusera på. Det är också jätteviktigt att få en gemensam grund att stå på.

Gemensam uppstart gav riktning för arbetet

Vid den gemensamma uppstarten presenterade medarbetare från Utvecklingsenheten bakgrunden till arbetet, upplägget för de kommande åren och hur utvecklingsarbetet ska fortsätta på skolorna mellan de gemensamma träffarna.

Deltagarna fick också en introduktion till det forskningsbaserade innehåll som kommer att löpa genom arbetet och till de forskare och föreläsare som kommer att medverka under perioden.

En central utgångspunkt är forskning om hur läsning utvecklas, där avkodning, språkförståelse och läsförståelse ses som sammanhängande delar. Arbetet knyter också an till andra pågående insatser i kommunen, bland annat kartläggning och analys av elevers läsutveckling samt arbetet med skolbibliotek och läsfrämjande insatser.

Deltagarna fick också dela med sig av sina förväntningar på arbetet. Konkreta verktyg, ny kunskap och inspiration till undervisningen återkom i många svar. Många lyfte också betydelsen av en gemensam grund och möjligheten att lära av och tillsammans med kollegor.

I slutet av oktober väntar det första gemensamma utbildningstillfället, samtidigt som utvecklingsarbetet startar på skolorna. Ambitionen är att bygga långsiktiga strukturer som stärker undervisningen över tid och ger fler elever möjlighet att utveckla sin läs- och skrivförmåga.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro