Ordlista

Här förklaras begrepp och ord som finns i översiktsplanen.

Hoppa direkt till en begynnelsebokstav:

A | B | C | D | F | G | H | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Ö

A

Affärsturism

Turism till följd av exempelvis kongresser, konferenser och mässor.

Allmän plats

Ett område som i en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov, exempelvis gator, parker, torg och vägar.

Allmänt intresse

Intressen och behov som är viktiga för samhället som helhet, inte bara för enskilda individer eller grupper. Exempel på allmänna intressen är infrastruktur, vattenförsörjning, bostadsförsörjning och kulturmiljövärden.

Areella näringar

Näringar som använder olika biologiska resurser på land och i vatten, till exempel fiske, jord- och skogsbruk.

Avloppsvatten

Vatten som har använts och behöver renas. Det kan komma från hushåll, till exempel från bad, disk, tvätt, toalett och från industrier eller andra verksamheter.

Avrinningsområde

Det område från vilket ett vattendrag eller grundvattensystem får sitt vatten. Avrinningsområdet avgränsas av höjder i landskapet.

B

Barriär

Någon form av hinder som kan vara antingen fysiskt eller mentalt. Barriärer kan förhindra personer att utföra ärenden eller försvåra möten mellan människor och motverka social sammanhållning.

Biologisk mångfald

Variationsrikedomen inom arter, mellan arter och av ekosystem. En hög biologisk mångfald kräver ett landskap med många olika naturtyper, många olika arter och en stor genetisk variation inom arterna.

Boendesegregation

Boendesegregation innebär att människor med olika socioekonomiska eller demografiska förutsättningar lever geografiskt åtskilda från varandra.

Bygglov

Tillstånd att bygga eller ändra byggnad. Bygglov krävs enligt plan- och bygglagen för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av byggnaders yttre utseende. Bygglov krävs också vid ändrad användning. Inom detaljplan ges bygglov om åtgärden överensstämmer med detaljplanen.

C

Civila samhället

Civila samhället är en del av samhället som är oberoende av staten och drivs av medborgare, frivilliga och ideella organisationer. I civilsamhället samlas människor för att agera gemensamt. Civila samhället består bland annat av nätverk, ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Cirkulär ekonomi

Ett system som bevarar värdet av produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt och avfall minimeras. Det innebär att produkter återanvänds, repareras, återtillverkas eller återvinns.

Civilt försvar

Den delen av totalförsvaret som ska upprätthålla samhällets funktionalitet, värna demokrati, civilbefolkning och stödja det militära försvarets förmåga.

D

Dagligvaror

Varor som fyller konsumentens dagliga behov av livsmedel och specialvaror som kemisk-tekniska produkter, tidningar, blommor och sjukvårdsartiklar.

Dagvatten

Regn-, spol- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till sjöar och vattendrag, eller till reningsverk.

Demografi

Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. Det kan handla om ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd eller annat.

Destinationsturism

Turism som fokuserar på att besöka en specifik plats eller område. Det kan till exempel handla om att besöka ett utflyktsmål, ett historiskt landskap eller släkt och vänner på en specifik ort.

Detaljhandel

Försäljning av varor direkt till konsumenter för personligt bruk, vanligtvis i mindre kvantiteter. Det kan till exempel vara kläder, böcker och hemtextil.

Detaljplan

Reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utformas inom ett avgränsat område. Under genomförandetiden är byggrätten garanterad enligt detaljplanens bestämmelser. Detaljplaner är juridiskt bindande.

Digital infrastruktur

All form av fysisk infrastruktur som möjliggör elektronisk kommunikation. Det kan till exempel handla om master, antenner och underjordiska ledningar.

E

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk och miljömässig del av hållbar utveckling som handlar om att garantera nuvarande och kommande generationer möjligheter till en god livsmiljö och välfärd genom att skydda naturresurser, ekosystem och miljö.

Ekologisk status

En samlad bedömning av vattenkvaliteten utifrån fysikalisk-kemiska faktorer, biologisk sammansättning av arter samt vattenförekomstens funktion kopplat till mänsklig påverkan och vandringshinder.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling som handlar om balanserad tillväxt som på lång sikt inte leder till skuldsättning eller förstörelse av tillgångar.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan. De bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Det kan det handla om ekosystemens förmåga att rena luft, sänka temperaturer, ta hand om dagvatten och erbjuda rekreativa och hälsosamma miljöer.

Energieffektivisering

Lösningar som leder till minskad energiförbrukning genom att öka nyttan av använd energi, eller att med mindre energi få samma nytta som tidigare.

Evenemangsturism

Besök i samband med olika evenemang som konstutställningar, seminarier, sporttävlingar, teater och konserter.

F

Fastighet

Fast egendom i form av en avgränsad bit mark eller vattenområde, oavsett om det finns byggnader på marken eller ej. Byggnader och andra saker som hör till fastigheten kallas fastighetstillbehör.

Flerbostadshus

Bostadshus med minst tre bostadslägenheter. Flerbostadshus kan även innehålla lokaler. Det finns flera olika typer av flerbostadshus, exempelvis punkthus, lamellhus och stjärnhus.

Framkomlighet

Mått på trögheten i vägsystemet, mäts vanligen som medelhastighet på en viss vägsträcka.

Friluftsliv

Vistelse och fysisk aktivitet utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på prestation eller tävling.

Friyta

Tillräckligt stora ytor vid bostäder, fritidshem, förskolor, skolor eller liknande som är lämpliga för lek och utevistelse på tomten eller mycket nära tomten.

Funktionsblandning

En blandning av olika funktioner inom ett geografiskt avgränsat område, till exempel att bostäder, skola, sporthall, kontor, handel och service finns i samma kvarter.

Förnybar energi

Energi som kommer ur naturliga processer i naturen som till exempel vindkraft, vattenkraft eller solenergi.

Förtätning

Nybyggnation inom befintligt bebyggelseområde som bidrar till högre befolkningstäthet och/eller bebyggelsetäthet. Förtätning kan ske på olika sätt och på olika nivåer, till exempel genom att bygga på ytterligare våningar på ett hus, eller att bygga ihop stadsdelar.

G

Gestaltad livsmiljö

Begreppet utgår från en helhetssyn på formandet av våra livsmiljöer, där arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö är ett sammanhållet område med människan som utgångspunkt. Utveckling och förvaltning av livsmiljön ska ske med hänsyn till människans möjligheter, behov och önskemål, både i dag och i framtiden.

Gröna stråk

Sammanhängande gröna ytor som kopplar ihop parker, naturområden och andra grönområden, och som skapar spridningsvägar för växter och djur samt möjligheter för rekreation och rörelse.

Grönstruktur

Gröna ytor och vattenmiljöer i den byggda miljön och i landskapet. Grönstrukturen omfattar allt från större naturområden, våtmarker och skogar till parker, gröna korridorer, villaträdgårdar, vägrenar, alléer, dammar, vattendrag, skolgårdar och idrottsanläggningar. Tillsammans skapar dessa ytor livsmiljöer för människor och arter och bidrar med viktiga ekosystemtjänster.

H

Hållbar utveckling

En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En hållbar utveckling bygger på att ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samspelar och stödjer varandra.

J

Jämlikhet

Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde och ska behandlas likvärdigt, oavsett exempelvis etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

Jämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Att arbeta för ökad jämställdhet är att verka för att alla människor ska kunna forma sina liv som individer, utan att föreställningar om kön begränsar oss.

K

Kapacitet (relaterat till trafikfrågor)

Största antal fordon som kan passera en given anläggning, till exempel en gata eller en järnvägssträcka, under en viss tidsperiod med givna förutsättningar.

Kemisk status

En samlad bedömning av vattenkvaliteten utifrån vattendirektivets prioriterade ämnen och särskilt farliga ämnen samt halterna i djur, växter och sediment.

Klimatanpassning

Åtgärder som syftar till att skydda samhälle och miljö från de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra för mark, vatten och bebyggelse.

Klimatneutral

Innebär att ingen påverkan på klimatet orsakas. Det betyder att en person, verksamhet, produkt eller tjänst inte ger upphov till några utsläpp av växthusgaser.

Klimatpositiv

Innebär att upptaget av växthusgaser från atmosfären är större än det totala utsläppet. Det kan till exempel handla om avskiljning och lagring av koldioxid från biomassa eller ökad inbindning av kol i skog- och jordbruksmark.

Klimatpåverkan

Den påverkan mänsklig aktivitet eller naturliga fenomen har på klimatet.

Kombiterminal

Terminal för effektiv omlastning av gods mellan olika typer av transportmedel, till exempel från tåg till lastbil.

Kommersiell service

Service och hantverk som riktar sig till allmänheten, exempelvis frisör, skomakare, kafé och restaurang, gym och annan friskvård.

Kompletteringsbebyggelse

Mindre utbyggnader av flera hus eller enstaka hus i ett redan bebyggt område. Dessa kompletteringar är inte markerade i översiktsplanens karta.

Kreativa näringar

Näringar inom sektorer som kultur, kulturarv, medier, näringsliv och turism.

Krontäckningsgrad

Ett mått som talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.

Kulturreservat

Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som kulturreservat för att värdefulla, kulturpräglade landskap ska bevaras. Ett kulturreservat kan bildas av antingen kommun eller länsstyrelse.

Kulturmiljö

Den del av miljön som i större eller mindre utsträckning påverkats och formats av människan. Det kan exempelvis röra sig om bebyggelse, lämningar eller hela landskap.

Kulturmiljövärde

Kulturhistoriska värden i byggnader, miljöer och landskap som berättar något väsentligt om platsens historia och som bidrar med förståelse av exempelvis tidigare stadsplaneringsideal, arkitekturstilar eller en specifik näring.

Kulturreservat

Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som kulturreservat för att värdefulla, kulturpräglade landskap ska bevaras. Ett kulturreservat kan bildas av en kommun eller länsstyrelse.

Kvartersmark

All mark inom detaljplanelagt område som inte är allmän platsmark eller vattenområde. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri.

L

Laddnod

En plats med hög koncentration av laddstationer eller laddplatser.

LIS-områden

LIS står för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Det är kommunerna som ansvarar för att peka ut LIS-områden i sin översiktsplan. Planen ger sedan vägledning vid bedömning av dispenser från strandskyddet.

Livsmiljö

Livsmiljöer är platserna och byggnaderna där vi människor bor, arbetar, går i skolan och lever våra liv, inkluderat det offentliga rummet med parker, gator och torg. Begreppet omfattar också livsmiljöer för olika djur- och växtarter, till exempel skogar, sjöar, våtmarker, ängar, träd och bostadsnära grönområden.

M

Markanvändning

Den funktion ett geografiskt område har, utifrån hur marken används. Markanvändningen kan exempelvis vara grönområde eller bostadsområde.

Masshantering

Hantering av jord- och schaktmassor vid bygg- och anläggningsprojekt.

Militärt försvar

Den delen av totalförsvaret som har i uppgift att med vapenmakt försvara Sveriges territorium, suveränitet och intressen.

Miljöbalken (MB)

En ramlag som innehåller grundläggande bestämmelser. Största delen av Sveriges miljölagstiftning utgår från miljöbalken. Mer detaljerade regler finns i miljöbalkens förordningar. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling.

Miljöbedömning

Process i vilken miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas. I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och att resultaten av den och samråden beaktas i beslutsprocessen.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

En process för att identifiera, beskriva och bedöma den miljöpåverkan som en planerad verksamhet eller markanvändning kan medföra. Processen används bland annat i tillståndsprövningar och i detaljplaner för att utreda om en verksamhet eller markanvändning kan ha betydande miljöpåverkan.

Miljökvalitetsnormer (MKN)

En bestämmelse om kraven på kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar och bestämmelser, till exempel vid tillståndsprövning enligt miljöbalken eller vid planläggning enligt plan- och bygglagen. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vatten.

Mobilitetslösning

En åtgärd eller tjänst som underlättar hållbara transporter och resor, och minskar behovet av transporter med egen bil. Det kan till exempel handla om bilpool, samåkningstjänster och lånecyklar.

Målpunkt

Platser eller attraktioner som utgör slutmålet för olika typer av resor. Exempel på målpunkter kan vara vardagliga platser som arbetsplatsen, skolan och livsmedelsbutiken, men också stadskärnan, rekreationsområden, stadsdelsparker, kulturmiljöer eller sevärdheter.

N

Natura 2000

Ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller och naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.

Naturbaserade lösningar

Multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder för att hantera olika samhällsutmaningar genom att skydda, utveckla eller skapa ekosystem samtidigt som biologisk mångfald och mänskligt välbefinnande främjas.

Naturreservat

Ett mark- eller vattenområde som skyddas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden. Ett naturreservat kan bildas av en kommun eller länsstyrelse.

O

Offentlig service

Service som ges eller regleras av samhället som förskola, skola, äldreomsorg och sjukvård.

P

Partihandel

Handel med stora volymer av varor mellan företag. Partihandel kan även kallas grosshandel eller grossistverksamhet.

Plan- och bygglagen (PBL)

Lag som innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. I lagen finns bland annat regler om översiktsplanering och detaljplanering, bygglov och marklov samt krav på byggnader och byggprodukter.

Planprogram

Visar kommunens mål och visioner med ett område, redovisar övergripande förutsättningar för utveckling. Planprogram kan tas fram för ett större område, till exempel en stadsdel, som underlag för flera framtida detaljplaner inom området.

R

Resilient

Ett resilient samhälle är ett samhälle som har förmåga att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas. Till exempel kan investeringar i grönområden minska risken för framtida översvämningar.

Robust

Ett robust samhälle är ett samhälle som har förmåga att stå emot störningar. Det kan till exempel handla om att elnätet klarar strömavbrott utan att viktiga funktioner slås ut.

S

Samlokalisera

Att placera olika funktioner nära varandra för att nå samordningsvinster. Om exempelvis en skola och en idrottsanläggning ligger nära varandra, så kan både skolan och föreningar använda samlingslokaler i skolan, omklädningsrum på idrottsanläggningen och parkeringar.

Sammanhållen bebyggelse

Definition enligt plan- och bygglagen. Bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller park. Bebyggelsen ska bestå av minst tre byggnader och byggnaderna ska vara placerade på minst två tomter.

Skrymmande varor

Varor som inte kan fraktas på cykel eller med kollektivtrafik. Handel med skrymmande varor är i huvudsak försäljning av sällanköpsvaror med stort ytkrav per såld enhet, exempelvis byggvaror, vitvaror, bilar, båtar och möbler.

Småhus

Samlingsbegrepp för friliggande enbostadshus, tvåbostadshus, parhus, radhus och kedjehus.

Socioekonomi

Samlingsbegrepp för faktorer som utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomstnivå, vilka tillsammans påverkar individers och gruppers sociala och ekonomiska förutsättningar.

Social hållbarhet

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Det handlar bland annat om social sammanhållning, delaktighet, jämlik hälsa, jämställdhet, sysselsättning och lärande, barns och ungdomars utveckling, kultur och trygghet.

Strandskydd

Ett generellt skydd som gäller i hela landet vid kuster, sjöar och vattendrag. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet. Inom strandskydd är det förbjudet att uppföra byggnader, anläggningar eller anordningar. Syftet med skyddet är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.

Sällanköpsvaror

Varor som konsumenten köper mer sällan, till skillnad från dagligvaror. De kan delas in i beklädnadsvaror, fritidsvaror och hemartiklar. Kläder, leksaker, böcker heminredning och elektronik är exempel på sällanköpsvaror.

T

Tillgänglighet

Möjligheten för en viss grupp att vid en viss tidpunkt nå en plats eller funktion. Parametrar som avstånd, tid och kostnad brukar ingå i bedömningen. Begreppet används även i betydelsen att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra har tillträde till den fysiska miljön, transporter, anläggningar samt tillgång till information, kommunikation, varor och tjänster.

Topografi

En terrängs fysiska form, till exempel om marken lutar eller är platt.

Totalförsvar

Hela Sveriges samlade förmåga att försvara riket. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).

Trafikslag

Olika typer av trafik som förekommer i transportsystemet. Bil, kollektivtrafik, cykel och gång är exempel på olika trafikslag.

Transportsystem

Ett nätverk av olika komponenter som underlättar förflyttning av människor och gods från en plats till en annan. Transportsystemet omfattar infrastruktur, de system som används för att hantera transportflödena, de fordon som används för transport och de människor som arbetar inom eller nyttjar transportflödena.

Tätort

En sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Tätorter definieras av Statistiska centralbyrån (SCB).

U

Universell utformning

Handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Det kan exempelvis innebära att göra en plats tillgänglig för personer med synnedsättning eller som är rullstolsburna. Genom att göra rätt direkt så inkluderar vi fler och slipper göra anpassningar i efterhand.

Upplåtelseform

Det sätt på vilket man förfogar över en bostad. I Sverige finns upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt, samt en mindre del kooperativ hyresrätt.

Utvecklingsförslag

Visar på en önskvärd utveckling av ett område, en konkretisering av befintliga ställningstaganden i form av en översiktlig idéskiss. Används som underlag för framtida detaljplaner inom området. Utvecklingsförslag regleras inte i plan- och bygglagen utan är ett Örebro-specifikt verktyg.

V

Vattenskyddsområde

Ett avgränsat område för skydd av dricksvatten. Kan inrättas för grund- eller ytvattenförekomster som används som vattentäkt idag, eller som kan antas komma att användas i framtiden.

Volymhandel

Handel med tunga och skrymmande varor, till exempel möbler, vitvaror och byggvaror.

Värmebölja

En period med minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25 grader.

Värmeöar

Tät bebyggelse och hårdgjorda ytor absorberar mer solljus och lagrar mer värme än grönytor. Under natten avges denna värme, vilket höjer lufttemperaturen och skapar värmeöar.

Växthusgas

Gaser som finns naturligt i luften. När växthusgasernas koncentration i atmosfären ökar leder det till ökad växthuseffekt, det vill säga global uppvärmning. Exempel på växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas.

Y

Ytvatten

Vatten som är synligt på jordens yta, som sjöar och vattendrag. Ska ses i motsats till grundvatten som finns under markytan.

Ö

Övergödning

Uppstår när för mycket näringsämnen, så som kväve och fosfor, tillförs i vattendrag och sjöar på grund av mänsklig aktivitet. Det kan leda till algblomning, syrebrist och förändrade livsvillkor för växter och djur.

Översiktsplan (ÖP)

En kommunomfattande plan som visar hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men är vägledande i samhällsbyggnadsprocessen och speglar den politiska viljeinriktningen.